Det vanligaste stället att bo för turister är Thamel. Här finns butiker, barer och restauranger. Det är kanske inte det lugnaste området så vill man ha det väljer man ett annat område. Vi har bott på hotellet Flying Yak, och det har varit trevligt och fint. Annars är det bra att kolla på recensioner på tripadvisor innan man bokar ett hotell. Bokar man något som andra har gillat så kan man vara ganska trygg med att stället är ok. Bokar man budgethotell så kan det vara bra att hålla utkik efter om folk har sagt att det är hårda sängar eller om det är dåligt med varmvatten. Man kan ofta ordna med transfer från flygplatsen via hotellet. Då kan man känna sig trygg och behöver inte börja resa med att förhandla taxipris.
Durbar square, Boudhanat Stupa, Baktapur och Swayambhunath kommer ni att kunna läsa om i turistguider. Men vi tänkte att vi ville lägga till lite av våra egna personliga tips.
Bästa restaurangen Bagaan Thakali Kitchen Här serveras den bästa Dal Bhat jag smakat. Dal Bhat är Nepalesernas motsvarighet till husmanskost och serveras överallt. Dal = linser och Bhat = ris. Men till riset och linssoppan serveras olika currys, grönsaker och starka pickles. Om något tar slut så fylls det på till du säger stopp. En sorts enmansbuffé. När de frågar om de ska hälla på varm ghee på riset så säger du ja…
Massage. Seeing hands är en organisation som lär upp blinda till massörer, en bra organisation att stötta och väldigt skön massage. De finns också i Phokara.
Street food. Inget särskilt ställe, men några favoriter att testa är:
Momos - Tibetanska dumplings som Nepaleser gjort till egna. Äts helst på små enkla restauranger som är fokuserade på momos. Man känner igen som när man ser de stora ångkorgarna av metall i flera våningar. Om de ångar när du går förbi bör de vara färska. Mums!
Sukuti - Torkat buffelkött som steks upp med grönsaker och chili. Starkt men gott och populärt tillbehör till öl.
Tongba - En alkoholhaltig dryck som serveras i ett träkrus fullt med fermenterad hirs. Man fyller på med hett vatten som blir alkoholhaltigt när det blandas med hirsen. Man dricker genom ett sugrör vars nedre hål är mindre än hirskornen. När man druckit upp kan man fylla på med nytt hett vatten som blir alkoholhaltigt det med. Det går att fylla på upp till tre gånger… Dricks helst i något liten lokal servering med två tre bord. Fråga lokalbefolkningen var man kan dricka Tongba.
Morgonmarknad. Det bästa som finns är att promenera omkring i Thamel i riktning mot Durbar square tidigt på morgonen innan turistbutikerna öppnar. Då tar den lokala marknaden över gatan och marken täcks av grönsaker, hårsnoddar, kryddor och kökstillbehör. Allt lokalbefolkningen kan tänkas behöva. Det här är också ett bra tillfälle att köpa chai eller friterade söta bröd från folk längs gatan.
På safarin så är det bra att klä sig friluftskläder. Gärna långa byxor eftersom det kan finnas blodiglar och vassa grenar. Klä er diskreta färger som smälter in, grön, svart, brun går bra. Man vill ju inte skrämma bort djuren. Skorna ska funka att gå i långt på ojämt underlag. På ett ställe behöver man vada över floden, så om man har känsliga fötter kan man ta med några flipflops att ha på sig i vattnet. Jag går barfota, det funkar också fint. Har man en kikare så är det toppen att packa med en sån. Har du en kamera med bra zoom är det läge att använda den nu. Du har fått ett matpaket av din guide så det behöver du inte tänka på, men du ska självklart packa med tillräckligt med vatten och kanske lite extra snacks om du behöver det. Det brukar bli mycket vänta vid vattendrag eller uppe i utkikstorn, och då kan det vara bra att ha med sig en bok att läsa eller ett block att skissa på.
För en nepales är konceptet klädkod helt främmande. Ingen skulle få för sig att diktera vad någon annan har på sig. Så valet är ert. Antingen klär ni er som på ett sommarbröllop i Sverige, eller så skaffar ni lokala finkläder. Många kvinnor kommer att ha på sig sari, det är vackert och en vanlig festklädnad. Vanligt är också mer av en byxdress, kurta surwal. Men precis som hemma ska man undvika färgen vit. Inte för att konkurrera med bruden, utan för att vit är en färg kopplat till sorg. Julia kommer att ha en röd sari.
Vi kan inte tänka oss någon bättre present än att ni kommer och delar dagen med oss. På riktigt. Att du är i Nepal med oss är en större gåva än alla brödrostar i världen.
Klimatet i Bardia och Sukhad i slutet av november är behagligt. Vilket betyder att dagtid är ganska lik svensk sommar med temperaturer mellan 20-30 grader. Men var beredda på att det snabbt blir ganska kyligt så fort solen har gått ned. En lätt dunjacka och en mössa är väldigt bra att ha med i packningen eftersom hus inte har uppvärmning och man spenderar en del tid utomhus. Om man är kall av sig så skadar det inte att ha med ett underställ att sova i. I Kathmandu säljs det otroligt mycket varma kläder, stickade mössor, vantar och friluftsutrustning av varierande kvalitet. Man kan hitta begagnade jackor kvarlämnade efter himalayaexpeditioner blandat med piratkopierad North face och Haglöfs.
Klicka på länken för att se medeltemperaturer i Bardia och Kailali under tiden för bröllopet.
https://www.weather2travel.com/nepal/bardia-national-park/climate/
https://www.worldweatheronline.com/kailali-weather-averages/np.aspx
Vi hade önskat att vi hade kunnat bjuda er på allt. Men ni kommer att behöva stå för resa och boende själva, samt för mat utanför bröllopsdagarna i Sukhad. Åh andra sidan är Nepal ett förhållandevis billigt land att resa i. En natt i en bungalow hos Madhus faster i Bardia kostar runt 250 kr för två personer. En tallrik med momos kostar ca 15 kr. Djungelsafari kostar lite mer. Runt 50 dollar för en dag per person inklusive parkavgift, guide och lunch. Vi kommer att uppdatera här när vi vet exakta hotellpriser.
Man kan googla efter andra priser för att få en uppfattning. Men nedanstående länk är rätt omfattande. En bra tumregel är: allt som är lokalt är billigt och allt som är importerat är dyrare.
Nepaleser är väldigt easy going, men det finns några saker man kan försöka att undvika. Eftersom de flesta är hinduer är det bra att undvika att nämna om man äter nöt-kött. Inget kommer hända om du säger det, men det kanske blir lite dålig stämning.
Man äter ofta med händerna, men om du behöver en sked så kan man oftast fråga om det.
Peka inte med fötterna. Kanske inte är något som man gör ofta, men det är i alla fall väldigt oartigt att peka mot någon eller något med fötterna, även om händerna är fulla. När vi ändå pratar om fötterna, man tar av sig skorna när man går in i någons hem eller tempel i Nepal.